Livrädd verkligen.

Idag innan skolan började pratade jag lite med en av tjejerna och en av killarna (som jag inte vet namnen på) och vi diskuterade huruvida Malmö skulle vara säkrare nu än andra städer med tanke på att de har satt upp övervakningskameror på Möllevångstorget och är på gång att sätta upp kameror hela vägen från centralen till Triangeln. Jag berättade min historia om när jag nästan blev köpt i somras i industriområdet vid Willy's. Jag fick det än en gång bekräftat att det är ett "horstråk" och att det brukar gå omkring två kvinnor i lack-kläder på en tvärgata ungefär där och sälja sig. Tjejen jag pratade med berättade också att i parken precis bakom vårt hus ligger det ett fängelse. Visst har jag ju undrar varför det är fem meter långa murar runt det området, men jag trodde inte det var så illa. I närheten ligger också en gammal avrättningsplats, en mötesplats för olika kriminella gäng i Malmö och en sluten psykiatrisk vårdklinik. Fångarna och patienterna på de olika inrättningarna brukar också tydligen rastas i den parken mellan huset och fängelset.
Jag är från och med idag tusen gånger mer livrädd för att bo i Malmö än jag varit tidigare, och då ska jag berätta att jag knappt vågat gått ut här själv redan innan jag fick reda på det här.
Jag vill flytta hem, mamma.

I övrigt är jag väldigt glad över att Martin tog sitt förnuft till fånga.