2007-08-19

Okej, hon har gjort det igen.

"Du hade mej och det var enormt det var hisnande väggarna gungar fortfarande. Längtan som en smocka rakt in i magen knapparna släpper taget. Labyrinter runtom oss med skarpa kanter, blåmärken på underbenen, vi förhastade oss, är inte det en förklaring du som behöver. Och i imperfekt så verkar det som om nånting har förändrats sen dess."

Inga kommentarer: