22:13.

Vad har hänt med mig? Varför skriver jag så glatt?
Det här velandet gör mig galen.

----

Jag tänker att han är starkare än han tror han är och kanske borde vi
lära honom att använda sin styrka till annat än att förstöra och skada människor.

Så fort hon är där har du glömt mitt namn.

Hans ögon är de jag speglar mig i, jag hoppar in i dem som svarta hål,
och sugs närmare ditt hjärta, fastän vi sa, fastän vi lovade att vi skulle hålla oss lugna.

Det är otroligt hur du kan få mig att flyga över isvakar istället för att sjunka ner
i dem som jag alltid gjort förr och farten vi håller är sakta och aldrig tidigare
har jag märkt att jag sakta kan falla så snabbt och så lätt.
För jag är inte ens rädd längre. Jag kan inte känna mitt hjärta krympa och dra
sig tillbaka som så många gånger tidigare, jag är helt beredd på att öppnas.

Jag ska måla hela världen åt dig, precis som jag vet att du älskar att jag målar
med ord. Jag ska rädda alla dina sår från att blöda.