Sofia. Än en gång.

Jag vet inte vad jag ska säga.
Vill bara sitta här och stirra på skärmen och
att alla tankar kommer ut på rätt sätt.
Sofia. Oktober förra året. Det är verkligen helt ofattbart
fortfarande. Det kommer upp med jämna mellanrum,
när jag minst anar det.
Saknar dig, lilla svart. Och vi var inte ens så nära.

Jag vet inte ens var din grav är.